Vädra ut i tabufrågorna – trotsa SKMA:s munkavlehot!

Av Snorre Lindquist.
2011-10-18 i Sv: Annat motströms

Print Friendly

Debattinlägg på Sourze
Av Snorre Lindquist

Vädra ut i tabufrågorna – trotsa SKMA:s munkavlehot!

“Sourze uppmanas bojkotta vissa namngivna debattörer som sägs sprida hat mot judar som kategori.  Vad är det då Mathan Ravid och Svenska kommittén mot antisemitism vill förhindra att man självständigt studerar och debatterar?”

Ett brev ligger på hemsidan för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) författat av en viss Mathan Ravid (“Hatet är inte isolerat till kommentarsfälen”), under “nyligen publicerade texter”.  Sourze uppmanas bojkotta vissa namngivna debattörer som sägs sprida hat mot judar som kategori.  Vad är det då Mathan Ravid och SKMA vill förhindra att man självständigt studerar och debatterar?  Här några exempel:

  1. Judisk-sionistisk makt över politik, media och tänkande i väst.
  2. Judisk-sionistisk makt över USA:s och dess vänners krigs- och utrikespolitik.
  3. Den judiska staten Israels legitimitet – folkrättsligt och moraliskt.
  4. Den sionistiska ideologin och dess eventuella idéhistoriska länkar till kommunism, nationalsocialism och nazism samt analogier dem emellan.
  5. Historieforskares frihet att kritiskt granska och revidera berättelsen om “Förintelsen” och sionistiska ledares samarbete med judarnas bödlar.
  6. Vissa avskyvärda brott som bevisligen begås av sionistiska judar som till exempel organplundring av dödade palestinier.
  7. Förekomsten av judisk rasism, dess speciella karaktär, dess eventuella rötter i judisk historia och religion.
  8. Judisk-sionistisk makt över bank- och finansvärlden i väst.

Ämnena är förvisso tabubelagda.  Ändå grubblar vi lite till mans i hemlighet på dem.  Varför tabu?  Vad hindrar Mathan Ravid och hans åsiktsfränder från att argumentera anständigt i sak i dessa ämnen, finns det något som skall döljas?  Kanske det är tänkt så här: våra tankebanor kunde ju gunås gå i judehatets riktning om sanningar blottades, man vet ju hur “vanligt folk” är, vi är inte vuxna nog till fritt tänkande.  Men är det inte i själva verket tvärtom?  Är det inte så att denna påtvingade tystnadsplikt utgör en bra grogrund för fördomar om andra människokategorier?  Det bjuds i stället på hysteriska moralkakor och dessa gamla trådslitna krav på munkavlar, rullning i beck och fjädrar och smetande av “antisemit” eller “antisemitvän” på ryggen så fort någon överskrider tabugränsen.

Att fördöma sionismen är att fördöma judar som kategori, detta är sionismens fastslagna dogm som alla skall rätta sig efter.  Den är falsk, sionismen är inte inbyggd i alla judar och kan inte tala för dem.  Sionismens idéer är en sentida företeelse.  Först efter en lång historisk process (många judiska intellektuella var emot) anammades de år 1967 av 99 % av den organiserade judenheten, som bara är en del av alla judar.  Den judiska stat som blev resultatet kan ses som en katastrof för inte bara det folk – palestinierna – som fördrevs och bestals sitt land, utan också för judarna i världen, som får finna sig i att associeras med etniska rensningar, förtryck och våldspolitik.  Detta ger i det långa loppet nytt bränsle till förtal och pogromer.

Avraham Burg, judisk dissident och före detta talman i Knesset, förordar en annan väg för judarna, nämligen att vända den judiska staten ryggen, eftersom den med logisk nödvändighet aldrig kan vara annat än en apartheidstat:

“Vi kan inte hålla en palestinsk majoritet under en israelisk stövel och samtidigt betrakta oss som Mellanösterns enda demokrati.  Utan lika rättigheter för alla som bor här, araber som judar, finns ingen demokrati.”
SvD 20 okt 2003, “Judisk rasism eller demokrati”.

… och ingen hållbar fred heller kunde man tillägga.

Genom att öppna sina sidor för en nödvändig utvädrande debatt i dessa unket tabubelagda frågor har Sourze visat civilkurage.
 

Snorre Lindquist, arkitekt för torget och kulturhuset Peace Center framför födelsekyrkan i Betlehem

Comments are closed.