4. Det är detta motstånd som får USA:s väldiga krigsapparat att misslyckas
Print Friendly

och till stor del får USA:s statsskuld att styra mot dollarimperiets fall.


Oerhörda resurser har lagts ned pÃ¥ att militärt försöka krossa irakiernas motstÃ¥nd. Inte bara den amerikanska armén kostar; men även uppbyggandet av den irakiska “regeringens” armé, partimiliserna, dödsskvadronerna, underrättelsetjänsterna, flygtransporterna, militärbaserna, “ambassaden” och den enorma hären av kontraktsanställda säkerhetsmän och legosoldater kostar.

Den amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi professor Joseph E. Stiglitz har i hop med Harvardforskaren Linda Bilmes undersökt de verkliga utgifterna för USA:s krig i Irak och Afghanistan och kommit fram till en sluträkning pÃ¥ ofattbara 3000 miljarder dollar varav merparten ligger pÃ¥ kriget i Irak (jämför med de c:a 100 miljarder dollar världens totala u-hjälp kostar per Ã¥r). Förutom bugetmässiga “driftkostnader” för kriget räknas dÃ¥ kostnader för framtiden in som invaliditetsersättning, hälsovÃ¥rd och förlust av arbetsinkomster för hemvändande veteraner samt kostnader som dolts i andra budgetrubriker t.ex för legosoldater och säkerhetstjänster och sÃ¥dant som underskattats grovt, t.ex. slitage pÃ¥ militärt materiel och prisökningar pÃ¥ drivmedel. (Läs “Kriget kostar och kostar” av Joseph E. Stiglitz.)

Dessa tvÃ¥ krig finansieras (till största delen) med utländska lÃ¥n frÃ¥n i första hand Kina och Japan och andra asiatiska “tigerekonomier”, som belönas med att fritt fÃ¥ konkurrera ut USA:s egen tillverkningsindustri och hemmamarknad och därigenom bygga upp eget välstÃ¥nd och ekonomisk styrka. De astronomiska och ständigt växande utlandslÃ¥nen kan ses som ett sätt för USA-administrationen att skapa nya dollar ur luft. Framtida generationer fÃ¥r lättsinnigt att finansiera krigspolitiken. Den växande penningmängden gör att efterfrÃ¥gan pÃ¥ dollarn minskar. Dollarvärdet befinner sig därför i accelererande fall (60% under Bush-adm.) och andra stabilare valutor börjar alvarligt tävla om rollen som handels- och världsvaluta. Och lÃ¥ngivarstaterna börjar dra sig för att lÃ¥na till USA och börjar i stället se om sina hus och bygga upp egna hemmamarknader.

USA:s ekonomi har ocksÃ¥ försvagats av andra skäl: USA:s kreditinstitut vacklar efter en punkterad byggboom av egnahem skapad med ansvarslös lÃ¥gräntepolitik, statsinkomsterna har minskat pÃ¥ grund av skattesänkningar för de rikaste tillverkningsindustrin är utarmad av pÃ¥ grund av “outsourcing” , investering och underhÃ¥ll av infrastruktur har eftersatts, standarden i undervisningen har sjunkit, löneökningar har stagnerat och en rekordhög skuldsättning för vanligt folk som har skapat sjunkande konsumtionsmöjligheter och minskad detaljhandel som tyvärr ger ökande arbetslöshet. Mer av samma sak väntar med nya kostnadskrävande krig runt hörnet, pÃ¥hejade av den mäktiga Israel-lobbyn i USA.

Imperiet USA är pÃ¥ ekonomisk dekis trots sin väldiga militära styrka, mycket tack vare irakiernas tappra motstÃ¥nd, och till gagn för de mÃ¥nga folk som förtrycks. (Läs “Nära förestÃ¥ende destruktion av den amerikanska ekonomin” av Paul Craig Roberts.)

Comments are closed.