4. Det är detta motstånd som får USA:s väldiga krigsapparat att misslyckas
Print Friendly

och till stor del får USA:s statsskuld att styra mot dollarimperiets fall.


Oerhörda resurser har lagts ned på att militärt försöka krossa irakiernas motstånd. Inte bara den amerikanska armén kostar; men även uppbyggandet av den irakiska “regeringens” armé, partimiliserna, dödsskvadronerna, underrättelsetjänsterna, flygtransporterna, militärbaserna, “ambassaden” och den enorma hären av kontraktsanställda säkerhetsmän och legosoldater kostar.

Den amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi professor Joseph E. Stiglitz har i hop med Harvardforskaren Linda Bilmes undersökt de verkliga utgifterna för USA:s krig i Irak och Afghanistan och kommit fram till en sluträkning på ofattbara 3000 miljarder dollar varav merparten ligger på kriget i Irak (jämför med de c:a 100 miljarder dollar världens totala u-hjälp kostar per år). Förutom bugetmässiga “driftkostnader” för kriget räknas då kostnader för framtiden in som invaliditetsersättning, hälsovård och förlust av arbetsinkomster för hemvändande veteraner samt kostnader som dolts i andra budgetrubriker t.ex för legosoldater och säkerhetstjänster och sådant som underskattats grovt, t.ex. slitage på militärt materiel och prisökningar på drivmedel. (Läs “Kriget kostar och kostar” av Joseph E. Stiglitz.)

Dessa två krig finansieras (till största delen) med utländska lån från i första hand Kina och Japan och andra asiatiska “tigerekonomier”, som belönas med att fritt få konkurrera ut USA:s egen tillverkningsindustri och hemmamarknad och därigenom bygga upp eget välstånd och ekonomisk styrka. De astronomiska och ständigt växande utlandslånen kan ses som ett sätt för USA-administrationen att skapa nya dollar ur luft. Framtida generationer får lättsinnigt att finansiera krigspolitiken. Den växande penningmängden gör att efterfrågan på dollarn minskar. Dollarvärdet befinner sig därför i accelererande fall (60% under Bush-adm.) och andra stabilare valutor börjar alvarligt tävla om rollen som handels- och världsvaluta. Och långivarstaterna börjar dra sig för att låna till USA och börjar i stället se om sina hus och bygga upp egna hemmamarknader.

USA:s ekonomi har också försvagats av andra skäl: USA:s kreditinstitut vacklar efter en punkterad byggboom av egnahem skapad med ansvarslös lågräntepolitik, statsinkomsterna har minskat på grund av skattesänkningar för de rikaste tillverkningsindustrin är utarmad av på grund av “outsourcing” , investering och underhåll av infrastruktur har eftersatts, standarden i undervisningen har sjunkit, löneökningar har stagnerat och en rekordhög skuldsättning för vanligt folk som har skapat sjunkande konsumtionsmöjligheter och minskad detaljhandel som tyvärr ger ökande arbetslöshet. Mer av samma sak väntar med nya kostnadskrävande krig runt hörnet, påhejade av den mäktiga Israel-lobbyn i USA.

Imperiet USA är på ekonomisk dekis trots sin väldiga militära styrka, mycket tack vare irakiernas tappra motstånd, och till gagn för de många folk som förtrycks. (Läs “Nära förestående destruktion av den amerikanska ekonomin” av Paul Craig Roberts.)

Comments are closed.