Kriget kostar och kostar och kostar
Av prof. Joseph E. Stiglitz. Översättning: Snorre Lindquist.
2008-03-15 i Sv: Om Irak
Av prof. Joseph E. Stiglitz
Den amerikanske nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz kom i mars 2008 ut med en bok om de ekonomiska omkostnaderna för Bush-regeringens olagliga krig i Irak och Afghanistan, där Irak står för merkostnaden. I nedanstående artikel ger han en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i “The Three Trillion Dollar War”. Han betecknar själv sina värderingar som försiktiga. Det gäller också för Iraks omkostnader. Översättning: Snorre Lindquist
Den 20:e mars är årsdagen för den amerikansk-ledda invasionen av Irak, och det är dags att utvärdera det som hänt. I vår nya bok “The Three Trillion Dollars War” uppskattar Harvards Linda Bilmes och jag att USA:s ekonomiska omkostnader för krigen kommer nå upp till 3.000 miljarder dollar och omkostnaderna för resten av världen till ytterligare 3.000 miljarder dollar – långt högre än Bush-administrationens värderingar före kriget1. Bushs team vilseledde inte bara världen om de möjliga utgifterna för krigen men har också försökt mörklägga utgifterna för fortsatt krigföring.
Detta är inte överraskande. Bush-administrationen har som bekant ljugit om allt annat, från Saddam Husseins massförstörelsevapen till hans förmodade förbindelse med Al-Qaida. Det var faktiskt först efter den amerikansk-ledda invasionen som Irak blev en uppfödningsplats för terrorister.
Bushadministrationen sade att Irak-kriget skulle kosta 50 miljarder dollar. Nu förbrukas detta belopp i Irak var tredje månad. För att göra detta tal gripbart skulle USA för en sjättedel av krigets utgifter kunna hålla sitt socialförsäkringssystem på en sund bas i mer än ett halvt århundrade utan att skära ned på förmånerna eller begära extra för dem.
Vidare minskade Bushadministrationen de rikas skatter då landet gick i krig, trots budgetunderskott. På grund av detta måste kriget föras med lånade pengar, till en stor del finansierade av utlandet. Detta är det första krig i amerikansk historia som inte krävt en uppoffring av medborgarna i form av högre skatter; i stället har hela kostnaden lagts på kommande generationer. Såvida inte denna ordning ändras kommer den amerikanska statsskulden – som var på 5.700 miljarder dollar då Bush blev president – vara 2.000 miljarder dollar högre på grund av krigen (vartill kommer de 800 miljarder dollar som skulden steg med före kriget under Bush).
Beror detta på inkompetens eller oärlighet? Helt säkert på båda delarna. Kontanträkenskaper betydde att bushadministrationen fokuserade på dagens kostnader, inte på framtidens, däri innefattat kostnaderna invaliditet och hälsovård för hemvändande veteraner. Det var först flera år efter Irak-krigets start som regeringen beställde bepansrade personfordon för manskapet, som kunde räddat livet för många som dödades av IED-bomber. Eftersom man inte velat återinföra värnplikten och funnit det svårt att rekrytera för ett impopulärt krig har soldaterna tvingats till två, tre eller flera stressfyllda återkommande krigstjänster.
Regeringen har försökt dölja krigsutgifterna för den amerikanska allmänheten. Veterangrupper har utnyttjat offentlighetslagen till att räkna ut det totala antalet sårade – 15 gånger så högt som antalet dödade. 52.000 hemvändande veteraner har redan fått diagnosen post-traumatisk stress syndrom. Amerika kommer behöva betala ut kompensation för invaliditet för uppskattningsvis 40% av de 1,65 miljoner soldater som redan gjort krigstjänst. Och blodsutgjutelsen kommer naturligtvis fortsätta så länge som kriget fortsätter, med en räkning för hälsovårds- och invaliditetsomkostnader på mer än 600 miljarder dollar (i nuvarande värde).
Ideologi och profitjakt har också spelat en roll i att driva upp krigsutgifterna. USA har stött sig på kontrakt med privata entrepenörer som inte varit billiga. En Blackwater-säkerhetsvakt kan kosta mer än 1000 dollar om dagen, exklusive invaliditets- och livförsäkringar, som regeringen bekostar. Eftersom arbetslöshetssiffrorna i Irak ökat uppemot 60% skulle det vara förnuftigt att hyra irakier; men krigsentrepenörerna föredrar importerad billig arbetskraft från Nepal, Filippinerna och andra länder.
Krigen har bara haft två vinnare: oljebolag och krigsentrepenörer. Aktiekurserena på vicepresident Cheneys gamla verksamhet Halliburton har skjutit i höjden. Men samtidigt som regeringen alltmer utnyttjade entrepenörer reducerade den sin kontroll.
Den största omkostnaden för dessa vanskötta krig har Irak stått för. Hälften av alla läkare har dödats eller lämnat landet, arbetslösheten ligger på 75% och fem år efter invasionen har Bagdad fortfarande mindre än åtta timmar elektricitet per dag. Av Iraks totala befolkning på runt 28 miljoner är 2.5 miljoner på flykt inom landet och 2.2 miljoner har flytt landet.
De tusentals som dött i våldet har förhärdat de flesta i väst mot vad som försiggår: en bomb som spränger tjugofem tycks ännu mer nyhetsvärdigt. Men statistiska studier av dödssiffrorna före och efter invasionen berättar ändå något om den grymma verkligheten. De antyder en ökning i antalet döda på minst 450.000 under de första 40 krigsmånaderna (150.000 omkom av våldshandlingar) till 600.000.
När så många människor i Irak lider så mycket på så många månader kan det verka okänsligt att diskutera de ekonomiska omkostnaderna. Och det kan tyckas ovanligt självupptaget att fokusera på de ekonomiska kostnaderna för USA, som inledde detta krig med att kränka folkrätten. Men de ekonomiska omkostnaderna är enorma och går långt utöver budgetmässiga beräkningar. Amerikaner tycker om att säga att det inte finns något som heter gratis lunch. Det finns inte heller något som heter gratis krig. USA – och världen – kommer få betala detta krig i årtionden framöver.
Översatt från “War costs and costs and costs”, Global Research 15 mars 2008. www.globalrearch.ca
1 Officiellt har hittills 915 miljarder dollar anslagits för krigen t.om. bugetåret 2009. (För Irak-kriget 730 miljarder). Ytterligare 130 miljarder har begärts för nästa års budget. För ett begrepp om de svindlande siffrorna – jämför med de 24 miljarder per år som behövs för att reducera svälten i världen till hälften enligt FN-organet FAO, eller de 10 miljarder dollar per år som behövs för att bekämpa AIDS.
Comments are closed.